Ännu en födelsedag!!
Trött och...
...helt slut efter en stressig och intensiv arbetsdag!
Ryggen värker och ögonen blöder (nästan).
Jag känner mig som en urvriden disktrasa...
Nu tänker jag lägga mig på soffan och sova middag
lagom tills det är dags att sova för natten.
Så imorgon kommer jag att vakna upp lika fräsch som en ...
...NYPONros!
Ryggen värker och ögonen blöder (nästan).
Jag känner mig som en urvriden disktrasa...
Nu tänker jag lägga mig på soffan och sova middag
lagom tills det är dags att sova för natten.
Så imorgon kommer jag att vakna upp lika fräsch som en ...
...NYPONros!
Ny rastvakt??
Nu är det så att jag rastvakter 2 gånger i veckan...
...tisdagar och onsdagar.
Idag onsdag fick vi ett nytt tillskott som var till mycket stor hjälp...
...en ny rastvakt!
En rastvakt som var en aning knubbig och
som hade det liiiiite svårt med att stänga igen rastvakts-västen.
Men denna rastvakt var en hejare på att underhålla barnen.
Jag fick berättat för mig att barnen
hade dansat ringdans och sjungit "ja må han leva..."
Rastvakten hade engagerat och involverat de små eleverna i mycken rolig lek.
Rastvakten
Jag undrar hur länge han kommer att stanna hos oss??
♥
På väg hem från jobbet stötte jag på min lilla fadderdotter.
Jag tittade in i vagnen för att beundra det lilla underverket och
jag hoppades att hon skulle ligga där och le mot mig.
Men, som vanligt sussade hon sött.
Jag tittade lite närmare och då såg jag...
...att den lilla har ärvt mitt intresse för sömnad!
Hon ligger redan och mäter upp tygstycken,
till och med i sömnen!
Vilket inflytande man har!!
...tisdagar och onsdagar.
Idag onsdag fick vi ett nytt tillskott som var till mycket stor hjälp...
...en ny rastvakt!
En rastvakt som var en aning knubbig och
som hade det liiiiite svårt med att stänga igen rastvakts-västen.
Men denna rastvakt var en hejare på att underhålla barnen.
Jag fick berättat för mig att barnen
hade dansat ringdans och sjungit "ja må han leva..."
Rastvakten hade engagerat och involverat de små eleverna i mycken rolig lek.
Rastvakten
Jag undrar hur länge han kommer att stanna hos oss??
♥
På väg hem från jobbet stötte jag på min lilla fadderdotter.
Jag tittade in i vagnen för att beundra det lilla underverket och
jag hoppades att hon skulle ligga där och le mot mig.
Men, som vanligt sussade hon sött.
Jag tittade lite närmare och då såg jag...
...att den lilla har ärvt mitt intresse för sömnad!
Hon ligger redan och mäter upp tygstycken,
till och med i sömnen!
Vilket inflytande man har!!
Fira 60 år!
Nu tror jag att alla stora kalas är avklarade för den här månaden...
Vissna blommor...
...dagarna går och det var snart en vecka sedan vi hade kalas.
Födelsedagsblommorna börjar hänga så smått.
Igår när middagen stod och gjorde sig i ugnen
tänkta jag plocka lite bland bladen och rädda det som räddas kunde.
En avbruten tulpan som låg där blöt i vasken...
...vad den var vacker!
Kameran åkte snabbt fram.
På bordet låg det fullt med tulpanblommblad.
Klick, klick!
Fram med det svart pappret.
Olika vinklar, vrida bladet lite grann, flytta fokuspunkten fram och sedan bak...
Mannen kom hem mitt i mitt fotograferande.
Maten???
Nä,den hade jag inte tid med!
Den fick gubben ta hand om.
Den ska hänga neråt!
Födelsedagsblommorna börjar hänga så smått.
Igår när middagen stod och gjorde sig i ugnen
tänkta jag plocka lite bland bladen och rädda det som räddas kunde.
En avbruten tulpan som låg där blöt i vasken...
...vad den var vacker!
Kameran åkte snabbt fram.
På bordet låg det fullt med tulpanblommblad.
Klick, klick!
Fram med det svart pappret.
Olika vinklar, vrida bladet lite grann, flytta fokuspunkten fram och sedan bak...
Mannen kom hem mitt i mitt fotograferande.
Maten???
Nä,den hade jag inte tid med!
Den fick gubben ta hand om.
Den ska hänga neråt!
Nu är jag ute på nätet!!
I slutet av januari kom Slöjdforums första nummer för året ut
där jag som hantverkspedagog porträtterades och prydde framsidan.
Nu har numret äntligen kommit ut som nätupplaga!
där jag som hantverkspedagog porträtterades och prydde framsidan.
Nu har numret äntligen kommit ut som nätupplaga!
För den som är intresserad av att läsa artikeln...
...klicka gärna på bilden!
Vem ÄR Urban egentligen????
Det kanske finns några undrande läsare där ute...
som undrar vem denne Urban är?
Är han någons gamle klasskompis
eller är han kompisen som bor i Sundsvall?
Har Tesstamentet hittat den rätte Urban och
varför vill inte Ulla betala hittelön??
(läs kommentarerna från förra inlägget!)
Jo, så här är det...
Min skolledare är en man med en hel del humor.
Men han var väääldigt svår att få tag på unde förra året.
Han hade alltid bråttom och när han sprang förbi
hann han knappt stanna för att prata.
Det stående skämtet blev därför "Har DU sett Urban?"
Råkade man se Urban så ställde vi naturligtvis även frågan till honom!
I skolans värld ska det ofta utvärderas och olika enkäter ska fyllas i.
Under våren 2008 framkom det bland annat att det var svårt att få tag på skolledarna
och att de inte var ute tillräckligt mycket i verksamheten.
Med andra ord...personalen gnällde ganska mycket!
Här behövdes det lite positivitet kryddad med humor.
Jag tog och tryckte upp ett helt gäng med t-shirts och linnen med bild och text...
När det var dags för Allpersonalkonferensen i slutet av terminen
satte vi på oss våra tröjor och spred ut oss bland ca 100 pedagoger.
Folk började undra och blev faktiskt lite glada när de såg oss.
Normalt brukar rektor dela ut diplom, blommor och annat men jag fick ordet först.
Jag började med...
....att vi i vårat arbetslag hade tagit fasta på det här som sagts om skolledarna
och gjort något konkret för att få det bättre!...
Naturligtvis fick Urban en egen tröja
så han kunde få hjälp med att hitta sig själv om han skulle få problem.
Urbans egna tröja!
Sedan var det det här med Möja.
Vi är ett lite Möjamaffiagäng som under några somrar åkt till Möja tillsammans.
Inför våra resor blir det mycket prat och skratt på skolan...
...lite tissel och tassel och
hemlighetsmakeri!
Urban undrar allt vi håller på med.
Han skulle bara veta....
...att han på ett eller annat sättt har fått hänga mä!
En snabb promenad
I går sken solen så härligt!
Jag ville ut, ut, UT!
Men dottern ville på bio med kompisen
(hon fick biocheckar i present).
Snabbt i med frukosten (sent som vanligt)
och på med långkalsongerna och jeansen.
Kameran runt halsen och ut!
Min vandring gick mellan husen...
På skolgården stod den stora kompisgungan helt stilla...
Skuggorna på kyrkans tegelvägg spelade ett sällsamt skådespel.
Nere vid centrum fann jag dessa underbara björkstammar.
Nu var det dags att vända hemåt igen!
Nya knoppar kommer snart att byta ut de gamla vissna löven...
När jag passerat stora Björne, alla barns favorit, är det bara fyra gårdar hem.
En halvtimme senare var jag hemma igen!
Dottern gick på bio
och jag hann köpa mig en kjol!
Alla blev nöjda och glada.
Idag måndag
togs den sist tuggan på den enorma födelsedagstårtan.
Nu är det bara alla kakorna kvar!
Jag ville ut, ut, UT!
Men dottern ville på bio med kompisen
(hon fick biocheckar i present).
Snabbt i med frukosten (sent som vanligt)
och på med långkalsongerna och jeansen.
Kameran runt halsen och ut!
Min vandring gick mellan husen...
På skolgården stod den stora kompisgungan helt stilla...
Skuggorna på kyrkans tegelvägg spelade ett sällsamt skådespel.
Nere vid centrum fann jag dessa underbara björkstammar.
Nu var det dags att vända hemåt igen!
Nya knoppar kommer snart att byta ut de gamla vissna löven...
När jag passerat stora Björne, alla barns favorit, är det bara fyra gårdar hem.
En halvtimme senare var jag hemma igen!
Dottern gick på bio
och jag hann köpa mig en kjol!
Alla blev nöjda och glada.
Idag måndag
togs den sist tuggan på den enorma födelsedagstårtan.
Nu är det bara alla kakorna kvar!
Kalas igen!
Igår slog vi ihop mannens och döttrarnas födelsedagar
och bjöd den närmsta släkten på kalas.
Under veckan har vi bakat lite kakor
men för en gång skull köpte vi tårtan från kondiset i år!
Jag vet inte vad jag tänkte på när jag beställde en tårta på 20 portioner.
Den var ju ENORM!
Av oss 16 som var på kalaset var det väl 14 som smakade på tårtan...
...och halva tårtan blev över.
Men goood var den, hallonfromagetårtan!
Min kära svärmor kom med lite kakor hon också och de verkade gå åt.
Syrran åt med liv och lust!
Och min gudson gjorde det enda rätta...
...läste om gudmor i tidningen.
Den minsta kusinen charmada alla
med sitt glada humör, lekfulla sätt och det urgulliga talet!
Att lägga ett Europapussel med stora kusinen gick ju hur lätt som helst.
Barnen fick pengar och presenter men mannen fick mest blommor...
...och jag är inte ledsen för det!
De doftar gudomligt!
och bjöd den närmsta släkten på kalas.
Under veckan har vi bakat lite kakor
men för en gång skull köpte vi tårtan från kondiset i år!
Jag vet inte vad jag tänkte på när jag beställde en tårta på 20 portioner.
Den var ju ENORM!
Av oss 16 som var på kalaset var det väl 14 som smakade på tårtan...
...och halva tårtan blev över.
Men goood var den, hallonfromagetårtan!
Min kära svärmor kom med lite kakor hon också och de verkade gå åt.
Syrran åt med liv och lust!
Och min gudson gjorde det enda rätta...
...läste om gudmor i tidningen.
Den minsta kusinen charmada alla
med sitt glada humör, lekfulla sätt och det urgulliga talet!
Att lägga ett Europapussel med stora kusinen gick ju hur lätt som helst.
Barnen fick pengar och presenter men mannen fick mest blommor...
...och jag är inte ledsen för det!
De doftar gudomligt!
Ute på hal is!
Är det sportlov så är det!
Jag åkte 6 varv och kompisen 10.
Vi passar perfekt ihop på isen!
Jag får fota med gott samvete och hon kan dra på för fullt.
Tack för en toppendag Kristina!
Ute???
Idag sken solen! Perfekt för lite fotografering kanske ni tänker.
Men, icke sa nicke för vi hade redan bestämt att vi skulle gå till simhallen idag.
1350 meter fick jag ihop när dottern lekte med sina kompisar.
Då är det ju tur att man har en balkong som blev lämnad åt sitt öde på höstkanten.
Jag kan ju inte gå ut och krypa i min trädgård så som Camilla brukar göra...
...utan det var bara ut med ena armen och trycka av!
Min gamla solros från i somras står fortfarande tappert kvar!
(De första bilderna stod jag innomhus med armen ute och försökte fota men då såg jag ju inte vad jag gjorde...så jag hämtade faktiskt skorna och gick ut på den snötäckta balkongen. Annars så hade det inte blivit så här bra!)
Men, icke sa nicke för vi hade redan bestämt att vi skulle gå till simhallen idag.
1350 meter fick jag ihop när dottern lekte med sina kompisar.
Då är det ju tur att man har en balkong som blev lämnad åt sitt öde på höstkanten.
Jag kan ju inte gå ut och krypa i min trädgård så som Camilla brukar göra...
...utan det var bara ut med ena armen och trycka av!
Min gamla solros från i somras står fortfarande tappert kvar!
(De första bilderna stod jag innomhus med armen ute och försökte fota men då såg jag ju inte vad jag gjorde...så jag hämtade faktiskt skorna och gick ut på den snötäckta balkongen. Annars så hade det inte blivit så här bra!)
Ett lyckat barnkals!
Imorgon fyller dottern 9 år men vi tjuvstartade med kompiskalas redan idag. Dottern har tidigare inte varit så förtjust i kalas utan vi har varit iväg på bowling och bio de senaste åren. Men NU var det dags att bjuda in den närmsta skaran.
Kl.13 började festen och de 5 bjudna flickorna vadade fram i snömassorna och kom så småningom fram til oss.
På programmet stod det:
1. Korv med saftbål.
2. Presentöppning.
3. Dansstopp - när musiken stannar ska barnen föreställa olika saker t.ex. en bebis, vilda djur osv. Ingen blir utröstad!
4. Singstar - schlagers mest på svenska! De som inte kan engelska eller läsa så bra fixar det ändå.
5. Glass med en massa goa tillbehör som barnen själva får välja.
6. Godisjakt. Två lag fick smälla en massa ballonger för att hitta första ledtråden, som ledde till nästa, till nästa...och slutligen hittade de sina godispåsar!
7. Limbo.
8. Mera singstar.
Korvar i massor och saftbål gjord på jordgubbsaft, sprite och gelehallon.
Singstar var en riktig hit! Det sjöngs både med och utan mick.
Tjejerna släppte verkligen loss! Även jag fick pröva på.
De blev riktigt svettiga av allt sjungande och då var det gott att svalka sig med...
lite glass (5 olika sorter att välja på), jordgubb- och chokladsås,
marshmallows, marränger och strössel!
Det var helt otroligt vad tjejerna var viga!
En lång målarroller fungerade mycket bra som limbopinne!
De två timmarna försvann i ett nafs.
Dottern tyckte att det gick för fort...
...ja, då vet vi ju till nästa år!
Singstar är mitt absoluta tips på en lyckad fest!
När barnen sjunger så hinner du smyga iväg och förbereda fikat, plocka i köket,
pausa lite...
Imorgon blir det tidig födelsedagssång, men sen...
...börjar sportlovet!
Kl.13 började festen och de 5 bjudna flickorna vadade fram i snömassorna och kom så småningom fram til oss.
På programmet stod det:
1. Korv med saftbål.
2. Presentöppning.
3. Dansstopp - när musiken stannar ska barnen föreställa olika saker t.ex. en bebis, vilda djur osv. Ingen blir utröstad!
4. Singstar - schlagers mest på svenska! De som inte kan engelska eller läsa så bra fixar det ändå.
5. Glass med en massa goa tillbehör som barnen själva får välja.
6. Godisjakt. Två lag fick smälla en massa ballonger för att hitta första ledtråden, som ledde till nästa, till nästa...och slutligen hittade de sina godispåsar!
7. Limbo.
8. Mera singstar.
Korvar i massor och saftbål gjord på jordgubbsaft, sprite och gelehallon.
Singstar var en riktig hit! Det sjöngs både med och utan mick.
Tjejerna släppte verkligen loss! Även jag fick pröva på.
De blev riktigt svettiga av allt sjungande och då var det gott att svalka sig med...
lite glass (5 olika sorter att välja på), jordgubb- och chokladsås,
marshmallows, marränger och strössel!
Det var helt otroligt vad tjejerna var viga!
En lång målarroller fungerade mycket bra som limbopinne!
De två timmarna försvann i ett nafs.
Dottern tyckte att det gick för fort...
...ja, då vet vi ju till nästa år!
Singstar är mitt absoluta tips på en lyckad fest!
När barnen sjunger så hinner du smyga iväg och förbereda fikat, plocka i köket,
pausa lite...
Imorgon blir det tidig födelsedagssång, men sen...
...börjar sportlovet!
Dop!
Klockan sattes på ringning kl.9.30! (Det är ju helg!!)
Den äkta maken fyllde år så dagen började med sång och presenter.
Efter frukosten så duschades det, vi klädd oss fina, smycken åkte på
och alla tjejerna satte lite maskara på ögonfransarna.
Med andan i halsen for vi iväg till kyrkan...
...men vi hade ju gott om tid visade det sig!
Mitt lilla kusinbarn skulle döpas idag.
Oj, vad hon var glad och charmig under dopakten.
Hon charmade nästan bort prästen.
Tyvärr fick vi inte fota då.
Alla ställde snällt upp efteråt...
...men ni kan förstå hur det lilla barnet kände sig
när hon blev attackerad av alla fotoblixtar.
Jag vill inte vara med längre!!
Min kära kusin och hennes sambo hade ordnat det så bra.
Alla ca.70! gäster samlades i församlingshuset där det bjöds på godsaker.
Vi var snabbt framme!
Fantstiska hembakta bröd med läckra pålägg!
Tre tårtor som garanterat räckte till alla.
Förutom den mycket fina ceremonin
och det vackra talet av morfarn,
så träffade vi många härliga släktingar igen!
Jag for hit och dit mellan borden...
...pratade lite...
...skrattade lite...
...och fotade MYCKET!
Tack kära kusin för att vi fick komma!
Den äkta maken fyllde år så dagen började med sång och presenter.
Efter frukosten så duschades det, vi klädd oss fina, smycken åkte på
och alla tjejerna satte lite maskara på ögonfransarna.
Med andan i halsen for vi iväg till kyrkan...
...men vi hade ju gott om tid visade det sig!
Mitt lilla kusinbarn skulle döpas idag.
Oj, vad hon var glad och charmig under dopakten.
Hon charmade nästan bort prästen.
Tyvärr fick vi inte fota då.
Alla ställde snällt upp efteråt...
...men ni kan förstå hur det lilla barnet kände sig
när hon blev attackerad av alla fotoblixtar.
Jag vill inte vara med längre!!
Min kära kusin och hennes sambo hade ordnat det så bra.
Alla ca.70! gäster samlades i församlingshuset där det bjöds på godsaker.
Vi var snabbt framme!
Fantstiska hembakta bröd med läckra pålägg!
Tre tårtor som garanterat räckte till alla.
Förutom den mycket fina ceremonin
och det vackra talet av morfarn,
så träffade vi många härliga släktingar igen!
Jag for hit och dit mellan borden...
...pratade lite...
...skrattade lite...
...och fotade MYCKET!
Tack kära kusin för att vi fick komma!
Vahettere...
Jag tycker själv att jag till sinnet är mycket ung.
Ni vet, jag delar kläder med tonårsdottern och sonen lånar mina hörlurar.
Jag börjar dock ana en och annan rynka om jag tittar noga
(vilket jag naturligtvis inte gör så ofta).
Men, jag har märkt
att likt en hårddisk på datorn som har begränsat minne
har också jag lite fullt just nu i mitt hjärnkontor.
När jag ska prata och berätta saker,
bl.a. rapportera händelser för mina kollegor,
så startar jag nästan alltid med...
...VAHETTERE...
Helt omedvetet har jag gjort detta men...
...nu börjar kollegorna småretas...
...och jag börjar höra mig själv!!
VAHETTERE!!
Efter en liten analys så förstår jag varför.
Jag köper tid!
När jag säger VAHETTERE
springer alla små hjärngubbar runt och letar bland kontorslådorna
efter rätt namn eller händelse som sedan ska transporteras
och slutligen komma ut ur min mun.
Det är nästan så att jag ser dem springa där bak i huvudet!
Lite vissen och hängig men ändå med färgen kvar!
Hur tömmer man den mänskliga hårddisken??
För de som också har hårddisken full och inte orkar klura så...
VAHETTERE=VAD HETER DET?
Grattis...
..kära modern!
Idag fyllde den älskade modern år!
Det måste ju naturligtvis firas...
Systern och jag med familjer och de två mostrarna kom med blommor och presenter.
Det bjöds på mat och dricka,
äppelpaj med glass,
kladdkaka med grädde och
hembakade semlor!
Några gelehjärtan slank också ner!!
Både kladdkaka och äppelpaj!
Nu är det så att vi barn har som tradition att "uppgradera" modern
med nyare elektroniska apparater.
Hon har hittills fått;
mobil
digitalkamera
dator
skrivare
badrumsvåg
och idag en ny...
Microvågsugn!
Modern är duktig på att köpa presenter och julklappar till alla barn och barnbarn
men tänker sällan på sig själv. Det hjälper vi henne gärna med!
När vi åkte hem var vi rejält mätta och
fulltankade med kramar och pussar!
Nu väntar det både dop och födelsedagskalas till helgen.
Ingen ro och ingen vila...
Idag fyllde den älskade modern år!
Det måste ju naturligtvis firas...
Systern och jag med familjer och de två mostrarna kom med blommor och presenter.
Det bjöds på mat och dricka,
äppelpaj med glass,
kladdkaka med grädde och
hembakade semlor!
Några gelehjärtan slank också ner!!
Både kladdkaka och äppelpaj!
Nu är det så att vi barn har som tradition att "uppgradera" modern
med nyare elektroniska apparater.
Hon har hittills fått;
mobil
digitalkamera
dator
skrivare
badrumsvåg
och idag en ny...
Microvågsugn!
Modern är duktig på att köpa presenter och julklappar till alla barn och barnbarn
men tänker sällan på sig själv. Det hjälper vi henne gärna med!
När vi åkte hem var vi rejält mätta och
fulltankade med kramar och pussar!
Nu väntar det både dop och födelsedagskalas till helgen.
Ingen ro och ingen vila...
Ojojoj...
...det är MYCKET just nu!
Helgen fylldes med biofilm både på lördag och söndag.
Igår satt jag och gjorde kort in på sena natten.
Och idag sitter jag med yrkesföreningens årsredovisning (3-4 timmar!).
Det är möte imorgon och alla papper MÅSTE vara klara då!
Den här veckan har jag också kaffevecka på jobbet
så det ska bakas, sättas på kaffe, plockas undan och diskas.
(Hjälp!! jag glömde disken idag!!!)
Känner ni stressen?
Och dessutom
ska jag försöka hinna BLOGGA också!!!
Så därför en snabb liten historia om detta äpple...
När jag storhandlade såg jag det ligga där bland alla andra små äpplen.
Vilket vackert äpple, tänkte jag. Det måste jag ha!
När jag senare skulle åka på söndagsbion
tänkte jag ta med mig något nyttigt att knapra på och äpplet åkte fram.
De båda barnen som skulle med mig stod och väntade,
men jag skulle baaaara fota det vackra äpplet först...
och då menar jag inte bara fota.
Svart papper åkte snabbt fram som underlägg,
den svarta adressboken ställdes bakom som vägg
och en annan bok stod som skydd mot den inkommande solen.
Men ÅHHHHHH! stönade barnen.
Jag ska bara pröva en annan inställning...snart är jag klar...bara en till.
Nu är äpplet bara ett litet skrutt....
...men det var både vackert och gott!
Helgen fylldes med biofilm både på lördag och söndag.
Igår satt jag och gjorde kort in på sena natten.
Och idag sitter jag med yrkesföreningens årsredovisning (3-4 timmar!).
Det är möte imorgon och alla papper MÅSTE vara klara då!
Den här veckan har jag också kaffevecka på jobbet
så det ska bakas, sättas på kaffe, plockas undan och diskas.
(Hjälp!! jag glömde disken idag!!!)
Känner ni stressen?
Och dessutom
ska jag försöka hinna BLOGGA också!!!
Så därför en snabb liten historia om detta äpple...
När jag storhandlade såg jag det ligga där bland alla andra små äpplen.
Vilket vackert äpple, tänkte jag. Det måste jag ha!
När jag senare skulle åka på söndagsbion
tänkte jag ta med mig något nyttigt att knapra på och äpplet åkte fram.
De båda barnen som skulle med mig stod och väntade,
men jag skulle baaaara fota det vackra äpplet först...
och då menar jag inte bara fota.
Svart papper åkte snabbt fram som underlägg,
den svarta adressboken ställdes bakom som vägg
och en annan bok stod som skydd mot den inkommande solen.
Men ÅHHHHHH! stönade barnen.
Jag ska bara pröva en annan inställning...snart är jag klar...bara en till.
Nu är äpplet bara ett litet skrutt....
...men det var både vackert och gott!
Helt oväntat...
...så har det äntligen hänt!
Vi har länge varit på sonen....
...att han borde...
..det skulle vara mycket bättre om...
Jag har tyckt, pappa har tjatat, andra släktingar har haft åsikter.
Jag gav tidigt upp och sa att
"låt ungen bestämma själv! När det är dags så vet han det alldeles säkert själv."
Så idag gick sonen upp strax efter 12!
Han hade hört genom den stängda dörren
att jag och dottern skulle till Köpcentret för att gå på bio.
Han ville åka med!
Han frågade om jag hade 200kr.
Inte i kontanter men det går ju att ta ut, svarade jag.
Nu hade han bestämt sig...
...helt utan yttre påverkan eller övertalning!
Argumenten var att det hade blivit så svårt att låna mina hörlurar nu
och att det började bli jobbigt att alltid äta på det...
Nu var det dags och mamma sponsrade det precis som hon hade lovat...
...KLIPPNING!
Sonen före!
Sonen efter!!
Man kan ju knappt tro att det är samma unge!
Med kort eller långt hår så är han i alla fall min absolute favoritson!
Vi har länge varit på sonen....
...att han borde...
..det skulle vara mycket bättre om...
Jag har tyckt, pappa har tjatat, andra släktingar har haft åsikter.
Jag gav tidigt upp och sa att
"låt ungen bestämma själv! När det är dags så vet han det alldeles säkert själv."
Så idag gick sonen upp strax efter 12!
Han hade hört genom den stängda dörren
att jag och dottern skulle till Köpcentret för att gå på bio.
Han ville åka med!
Han frågade om jag hade 200kr.
Inte i kontanter men det går ju att ta ut, svarade jag.
Nu hade han bestämt sig...
...helt utan yttre påverkan eller övertalning!
Argumenten var att det hade blivit så svårt att låna mina hörlurar nu
och att det började bli jobbigt att alltid äta på det...
Nu var det dags och mamma sponsrade det precis som hon hade lovat...
...KLIPPNING!
Sonen före!
Sonen efter!!
Man kan ju knappt tro att det är samma unge!
Med kort eller långt hår så är han i alla fall min absolute favoritson!
En hyllning till MODERN!
Jag har världens bästa mamma!
Det är sant!!
Min mamma föddes i Finland under andra världskriget. Som 2-åring kom hon till Sverige som krigsbarn tillsammans med sina två äldre bröder. De hamnade i olika familjer men i närliggande byar/städer.
Det var många turer fram och tillbaka mellan Sverige och Finland. Den svenska familjen ville att hon skulle stanna kvar så att hon kunde få en bra utbildning. Men den finska pappan sa blankt nej och hotade med att hämta flickebarnet om hon inte kom tillbaka till Finland. Många somrar tillbringade hon hos den svenska fosterfamiljen.
Modern tillsammans med fostermamman Annie
Hon har inte haft det lätt min mamma. Det var fattigt och eländigt i Finland. Hon hjälpte tidigt till med försörjningen hemma. De var 6 syskon med en far som försvann i perioder. Som 16-åring flyttade hon till Sverige för att jobba på Marabou där hon också träffade min pappa!
Jag minns att min mamma alltid var lugn, snäll och kärleksfull när vi var små. Jag minns också att vi tre syskon var ganska vilda och slogs emellanåt. Jag sparkade bl.a. sönder toalettdörren flera gånger i jakt på brorsan. Jag har frågat min mamma om hon inte sa till oss. Jo, hon både skällde och gnällde men jag minns inte det. En gång hade jag visst sagt till henne "Men mamma, du låter ju som en papegoja!"
Den ömma modern!
Min mamma är numera en otroligt pigg pensionär! Hon är den mest hjälpsamma och kärleksfulla mamma och mormor som finns. Hon hjälper mig varje vecka med att hämta dottern från fritids och ser till att mina blommor får vatten. Hon finns alltid där i alla lägen och sätter alltid familjen främst.
Tack modern för att du finns!
Det är sant!!
Min mamma föddes i Finland under andra världskriget. Som 2-åring kom hon till Sverige som krigsbarn tillsammans med sina två äldre bröder. De hamnade i olika familjer men i närliggande byar/städer.
De tre syskonen som åkte till Sverige som krigsbarn.
Det var många turer fram och tillbaka mellan Sverige och Finland. Den svenska familjen ville att hon skulle stanna kvar så att hon kunde få en bra utbildning. Men den finska pappan sa blankt nej och hotade med att hämta flickebarnet om hon inte kom tillbaka till Finland. Många somrar tillbringade hon hos den svenska fosterfamiljen.
Modern tillsammans med fostermamman Annie
Hon har inte haft det lätt min mamma. Det var fattigt och eländigt i Finland. Hon hjälpte tidigt till med försörjningen hemma. De var 6 syskon med en far som försvann i perioder. Som 16-åring flyttade hon till Sverige för att jobba på Marabou där hon också träffade min pappa!
Jag minns att min mamma alltid var lugn, snäll och kärleksfull när vi var små. Jag minns också att vi tre syskon var ganska vilda och slogs emellanåt. Jag sparkade bl.a. sönder toalettdörren flera gånger i jakt på brorsan. Jag har frågat min mamma om hon inte sa till oss. Jo, hon både skällde och gnällde men jag minns inte det. En gång hade jag visst sagt till henne "Men mamma, du låter ju som en papegoja!"
Tack modern för att du finns!
Tjejmiddag
Igår kväll träffades vi fyra tjejer för att äta, prata och minnas.
Vi blev bjudna på god mat, efterrätt och godis.
Melodifestivalen som samtidigt var på i bakgrunden var helt ointressant...
...vilka var det som gick vidare???
Smuttandes på våra glas vin satt vi och pratade i timmar och mindes vår barndom.
Inför en idrottsdag i 9:an
Vi gick tillsammans under hela grundskolan.
Vi lekte, bråkade, spelade basket och upplevde saker tillsammans.
Man skulle kunna tro att vår barndom var ganska lika varandras men...
Vi hade alla olika hemförhållanden.
Vi hade...
föräldrar som hade personliga problem eller
föräldrar som skilde sig eller
föräldrar som var väldigt stränga...
Förhållanden och omständigheter som har
påverkat och präglats oss ända upp i vuxen ålder.
En av otaliga basketmatcher
Vi var alla duktiga och ordentliga.
Tog ansvar för både det ena och det andra.
Mellan 10-18 års ålder gick den mesta tiden åt basketen.
Att själv spela, träna andra, sitta i sekretariat under stora matcher osv.
Var det bra egentligen?
Vilka erfarenheter gick vi miste om när vi inte var lite busiga...
var ute och festade med kompisar...
Jag och min kompis S. Självutlösaren är på!
Elevens val - fotografering i 9:an.
Vi fick framkalla själva!!
Hur var skolan egentligen för oss?
Vad var det som gjorde att man kunde kännna sig osynlig,
att det inte spelade någon roll om man var där eller inte...
...för ingen skulle ändå märka det.
Och att det är en känsla som man fortfarande minns!
Är det så NU för mina elever??
Visst hade vi mycket roligt tillsammans också...
Jag förstår inte hur våra föräldrar vågade släppa iväg oss på
en veckas cykelsemester på Gotland alldeles själva när vi bara var 16 år!
Vi mindes våra gamla kärlekar också!
Jag känner att jag kanske hade tur.
Jag hade en bra uppväxt och minns de bra och roliga stunderna.
Men alla har vi våra ryggsäckar som fylls under livets gång.
Vi kan inte förändra det som har varit men vi kan försöka förstå
och se hur allt hänger ihop och hur det fortfarande påverkar oss.
Vi kan fråga oss själva...
Hur vill vi att våra liv ska vara?
Vad behöver vi göra för att komma dit?
Hur ska vi kunna gå vidare i livet och vara nöjda med oss själva?
Det är stora frågor till nästa gång vi träffas.
Jag i blåbärsskogen 1980 någonstans i Sala
på min kompis CQ:s landställe.
Vi blev bjudna på god mat, efterrätt och godis.
Melodifestivalen som samtidigt var på i bakgrunden var helt ointressant...
...vilka var det som gick vidare???
Smuttandes på våra glas vin satt vi och pratade i timmar och mindes vår barndom.
Inför en idrottsdag i 9:an
Vi gick tillsammans under hela grundskolan.
Vi lekte, bråkade, spelade basket och upplevde saker tillsammans.
Man skulle kunna tro att vår barndom var ganska lika varandras men...
Vi hade alla olika hemförhållanden.
Vi hade...
föräldrar som hade personliga problem eller
föräldrar som skilde sig eller
föräldrar som var väldigt stränga...
Förhållanden och omständigheter som har
påverkat och präglats oss ända upp i vuxen ålder.
En av otaliga basketmatcher
Vi var alla duktiga och ordentliga.
Tog ansvar för både det ena och det andra.
Mellan 10-18 års ålder gick den mesta tiden åt basketen.
Att själv spela, träna andra, sitta i sekretariat under stora matcher osv.
Var det bra egentligen?
Vilka erfarenheter gick vi miste om när vi inte var lite busiga...
var ute och festade med kompisar...
Jag och min kompis S. Självutlösaren är på!
Elevens val - fotografering i 9:an.
Vi fick framkalla själva!!
Hur var skolan egentligen för oss?
Vad var det som gjorde att man kunde kännna sig osynlig,
att det inte spelade någon roll om man var där eller inte...
...för ingen skulle ändå märka det.
Och att det är en känsla som man fortfarande minns!
Är det så NU för mina elever??
Visst hade vi mycket roligt tillsammans också...
Jag förstår inte hur våra föräldrar vågade släppa iväg oss på
en veckas cykelsemester på Gotland alldeles själva när vi bara var 16 år!
Vi mindes våra gamla kärlekar också!
Jag känner att jag kanske hade tur.
Jag hade en bra uppväxt och minns de bra och roliga stunderna.
Men alla har vi våra ryggsäckar som fylls under livets gång.
Vi kan inte förändra det som har varit men vi kan försöka förstå
och se hur allt hänger ihop och hur det fortfarande påverkar oss.
Vi kan fråga oss själva...
Hur vill vi att våra liv ska vara?
Vad behöver vi göra för att komma dit?
Hur ska vi kunna gå vidare i livet och vara nöjda med oss själva?
Det är stora frågor till nästa gång vi träffas.
Jag i blåbärsskogen 1980 någonstans i Sala
på min kompis CQ:s landställe.
SEMLOR
Idag fick vi skörda gårdagens bakning!
Eleverna som igår bakade semlor på elevens val fick idag göra klart dem
(grädden var slut på affären igår!).
Det var många semlor som skulle skäras och fyllas med mandelmassa och grädde.
Eleverna som igår bakade semlor på elevens val fick idag göra klart dem
(grädden var slut på affären igår!).
Det var många semlor som skulle skäras och fyllas med mandelmassa och grädde.
Alla elever och personal i abetslaget skulle bli bjudna på dessa läckerheter.
Lite sockrigt "snö" skulle också på!
Till lunch var det soppa så det var ju tur att vi till efterrätt
fick smaska på de oooootroligt goda semlorna!
Munnen full av bulle och läppar täckta av florsocker!
Fk-eleverna (förberedelseklassen) som aldrig smakat en semla förrut
hoppade omkring i klassrummet av glädje och ropade
"en gång till, en gång till!"
De villa ha mer bulle!!
Nu ska ni inte tro att vi baaara har skoj i skolan.
Eleverna har också jobbat med engelska, so, svenska, bild och idrott idag.
Som de självklart tycker är fantastiskt roligt.
De har ju oss som pedagoger!
