Tjejmiddag
Vi blev bjudna på god mat, efterrätt och godis.
Melodifestivalen som samtidigt var på i bakgrunden var helt ointressant...
...vilka var det som gick vidare???
Smuttandes på våra glas vin satt vi och pratade i timmar och mindes vår barndom.
Inför en idrottsdag i 9:an
Vi gick tillsammans under hela grundskolan.
Vi lekte, bråkade, spelade basket och upplevde saker tillsammans.
Man skulle kunna tro att vår barndom var ganska lika varandras men...
Vi hade alla olika hemförhållanden.
Vi hade...
föräldrar som hade personliga problem eller
föräldrar som skilde sig eller
föräldrar som var väldigt stränga...
Förhållanden och omständigheter som har
påverkat och präglats oss ända upp i vuxen ålder.
En av otaliga basketmatcher
Vi var alla duktiga och ordentliga.
Tog ansvar för både det ena och det andra.
Mellan 10-18 års ålder gick den mesta tiden åt basketen.
Att själv spela, träna andra, sitta i sekretariat under stora matcher osv.
Var det bra egentligen?
Vilka erfarenheter gick vi miste om när vi inte var lite busiga...
var ute och festade med kompisar...
Jag och min kompis S. Självutlösaren är på!
Elevens val - fotografering i 9:an.
Vi fick framkalla själva!!
Hur var skolan egentligen för oss?
Vad var det som gjorde att man kunde kännna sig osynlig,
att det inte spelade någon roll om man var där eller inte...
...för ingen skulle ändå märka det.
Och att det är en känsla som man fortfarande minns!
Är det så NU för mina elever??
Visst hade vi mycket roligt tillsammans också...
Jag förstår inte hur våra föräldrar vågade släppa iväg oss på
en veckas cykelsemester på Gotland alldeles själva när vi bara var 16 år!
Vi mindes våra gamla kärlekar också!
Jag känner att jag kanske hade tur.
Jag hade en bra uppväxt och minns de bra och roliga stunderna.
Men alla har vi våra ryggsäckar som fylls under livets gång.
Vi kan inte förändra det som har varit men vi kan försöka förstå
och se hur allt hänger ihop och hur det fortfarande påverkar oss.
Vi kan fråga oss själva...
Hur vill vi att våra liv ska vara?
Vad behöver vi göra för att komma dit?
Hur ska vi kunna gå vidare i livet och vara nöjda med oss själva?
Det är stora frågor till nästa gång vi träffas.
Jag i blåbärsskogen 1980 någonstans i Sala
på min kompis CQ:s landställe.
det är så roligt att träffas och prata gamla minnen :) Man gör det för sällan!!
Kul att bläddra i de gamla fotoalbummen och se hur allting förändras.. likväl har vi våra ansikten med alla våra åldrar inbakade i en och samma..
Fast jag inte kan läsa texten här så ser jag fotona:-)
Kramar
Tråkigt nog har jag inga gamla kompisar kvar. Jo faktiskt en som jag varit vän med sen vi var små. Det är roligt och viktigt med att få prata gamla minnen.
Vad fint du har skrivit vännen!
Och vad lik du är dina barn - eller tvärtom!
Å så härligt med gamla foton/minnen, härligt!
Men... int ska du känna dig tvungen ;) Men det vore kul om du va mä ;) Hehehe
Ja du Elena, tror det var mina inställningar som försvårade på min blogg... ändrade en del där igår.. nu kan man tom. sudda i texten utan att radera allt först.. liksom att länkarna till gästerna är klickbara.. men det största är nog för din del att jag tog bort högerklickskyddet.
Fint du uppmärksammade Vårrullarna.. självklart ska man försteka de där ingredienserna.. hade bråttom. då jag satte in det;-)
Kramar.. fattar inte varför jag ser en del sidor med så här pyttliten text.. min inställning i FF är ju på 18 nu.
Ah ja ser ju dina bilder i alla fall, men visst skulle jag vilja läsa lite oxså.. ska be min son kolla lite här när han kommer.
Så underbart Elena...Det är så vansinnigt många saker som man minns, när man börjar komma ihåg, sånt man trodde var glömt ;)
Ha en skön kväll! Kramis
Vad du är duktig på att skriva - gamla kompis .........kramar cp&cq
Du skriver med hjärtat!
Nog har vi alla våra ryggsäckar att bära!
Men att ni tillsammans kan plocka ur dom och stuva om och få förståelse för vad som har varit!
Vilken skatt att ha sådan vänner!
Härlig att du har alla bilder kvar.
Vet du Elena jag har tassat i dina spår.
Har varit massor i Sala. Min mamma är därifrån!
Kram Lissen
Vilken härlig kväll, kul att prata minnen tillsammans.
Nog är det så att vi alla har ryggsäckar att bära men man kan ju alltid stuva om lite så att den blir lättare att bära.
Ha det bra
Camilla
jag tror och hoppas att det blir en vårresa till Paris - vi får se vad som händer!
kramis igen!
Åh så härligt att få prata lite minnen förstår jag =) Filmen "Bolt" var kanonbra enligt Louisa o Theo ! Och ang. huset mittemot så var mannen intresserad av att köpa det o renovera upp det. Är väl bra på ett vis, att det inte står o ramlar ihop av sig självt. Men jag gillar att vi inte har grannar på alla håll här. Jag kommer ju kunna titta in genom deras fönster härifrån jag sitter med datorn o vice versa =O Är jag hemma så vill jag vara ifred ! Hahaha, lite folkskygg nästan privat =) Men jag har ju nog med folk på jobbet ju =)
Kram på dig !
Vad kul att du har kvar gamla kompisar! Jag har också tajt kontakt med några av mina gamla kompisar och lite mera sporadisk kontakt med några.
Jag minns inte att jag kände mig osynlig i skolan, var nog kanske lite för synlig...hahaha
Men du absolut tänkvärd frågeställning? Min dotter sa något i den stilen här om dagen. Hon menade på att det var knepigt hur olika hon blivigt med flera av de stora kompisgänget hon hade som ung. Hon är fortfarande nära vän med vissa men med andra så blir det bara någon enstaka gång de ses eller mindre. De har växt ifrån varandra och har idag inte alls samma kontakt. Hon menade vidare att kanske skulle någon av hennes gamla vänner från grundskolan hamna snett, någon skulle kanske bli känd osv...
God natt på dig!
Kram/Lena